Användningsområde


Bandvagnens uppgift är att föra militär trupp och materiel ovanpå snötäcket eller annat löst underlag. Det ger mycket god framkomlighet oberoende av snödjup och markens beskaffenhet. Konstruktionen gör att bandvagnen också tar sig fram i svampig terräng samt flyter på öppet vatten. Bandvagn 202 kom att användas till de mest skiftande uppgifter. Den kompletterades med lämplig utrustning och fungerade för mobilt luftvärn, kommunikationsfordon, kokfordon etcetera.


Historik

 

1948 köpte svenska armén ett antal Studebaker vesslor som lämnats kvar på slagfälten i Europa. Dessa kom till god användning i det Norrländska snölandskapet. Underhåll och reservdelar kostade dock staten stora summor och 1954–1956 arbetade Arméförvaltningen med att finna en ersättare till vesslan. Utländska fordon mötte inte den Svenska arméns krav och intresset hos de inhemska företagen var svalt.

Man gjorde försök med en bandutrustad traktor och boggieförsedd släpkärra. Kärran fick drivning via kraftuttaget på traktorn och det midjestyrda fordonet var överlägset alla andra koncept. Beslut om att bygga ett bandfordon togs 1957 och prototyper var framtagna 1959. 1961 vann Volvo anbudsgivningen för att bygga bandvagnen och produktionen lades helt och hållet ut på Bolinder-Munktell. Senare köpte Hägglunds Vehicle AB konstruktionen och utvecklade konceptet vidare under beteckningen bandvagn 206.
Det byggdes 1 700 bandvagnar totalt av denna typ.

Dubbelklicka på bilden för att förstora

BM-Volvo Bandvagn 202
 

Introduktionsår                       1961

Motor                                        Volvo B 18

Motoreffekt                              91 hp, 5 300 r/min

Volym                                        1,78 dm³

Kompressionsförhållande     8,5:1

Maxhastighet                           39 km/h

Längd                                        6 175 mm

Vikt (körklar)                             2 900 kg

Lastkapacitet (terräng)           800 kg